2021-03-16 12:46Bloggpost

Grattis Centrum för barnkulturforskning 40 år!

Malena Jansson, foto: Anna Lidén Wirén.
Bild på CBKs skriftserie, omslag, foto: SbiMalena Jansson, (foto: Anna Ledin Wirén) föreståndare för CBK. Skriftserien är ett slags dokumentation över de barnkulturella symposierna som startade på 1980-talet.

Centrum för barnkulturforskning (CBK) vid Stockholms universitet fyller 40 år. Det vill vi gärna uppmärksamma och har därför ställt tre frågor till CBKs föreståndare Malena Jansson.

Vad var det som gjorde att CBK bildades? 

Till stor del var det en enda hängiven persons verk. Utan professor Gunnar Berefelt, en konsthistoriker med stort intresse för barns bildkulturer, hade det förmodligen inte blivit något CBK. Och han fick kämpa för sin idé, det var många som inte förstod varför man skulle ägna sig åt ”dagisteckningar”.  

Men tidsandan gjorde nog också sitt till. 1970-talet var ju ett decennium då man satsade stort på barnkulturen i Sverige såväl politiskt som konstnärligt. Nu kom också de första doktorsavhandlingarna om barnlitteratur, barnprogrammen i tv hade en storhetstid och 1979 utropades av Unesco till barnets år. Bland mycket annat. 

Vad är det viktigaste som CBK åstadkommit under de här åren tycker du? 

Det är mycket! Men måste jag välja ett par saker så vill jag till exempel framhålla de broar som har byggts mellan forskning och praktik och som jag tror har gett synergieffekter. Forskare, inte minst inom teatervetenskapen, har fått tillgång till rum där kultur skapas och möter sin publik, medan kulturaktörer har fått tillgång till aktuell forskning som gett dem självförtroende att pröva nya vägar. Det har bidragit till att scenkonst för barn har utvecklats och fått en högre status. En del andra konstområden, som film och datorspel, ligger lite efter, men jag har gott hopp om att de är på gång.  

En annan viktig aspekt som CBK kan ta åt sig en del av äran för är att barns egna röster har börjat höras alltmer. CBK:s före detta föreståndare Karin Helander varit en pionjär när det gäller receptionsforskning, det vill säga studier av hur barn uppfattar och upplever olika former av kultur. Hur reagerar de, vad känner de och vad minns de? Här har det ju visat sig att vuxna och barn ofta har helt olika upplevelser av till exempel en film eller en teaterföreställning, vilket ju är väldigt användbar kunskap för såväl pedagoger som konstnärer. 

Men sen vill jag såklart också understryka att CBK genom åren genom sina universitetskurser har utbildat hundratals barnkulturvetare! En del har läst enstaka kurser, andra har tagit en magisterexamen i ämnet Barnkultur och alla bidrar de till vårt lands samlade kunskap om barnkultur – och den är stor.   

Är det något särskilt som händer hos er som du vill lyfta fram? 

Ja - närmast förestående är förstås firandet av vårt 40-årsjubileum! Den 18 mars blir det livestreamad gala från Stadsteatern, med en rad eminenta gäster och såväl underhållning som allvar. Alla barnkulturintresserade är välkomna!  

Vi har också en del roliga nya samarbeten på gång, till exempel med BUFF (Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö) där vi kommer att samarrangera forskningsseminarier under vårens filmfestival. På längre sikt arbetar vi även med att hitta former för kurser och utbildningar inom barnkulturämnet som når ut till fler, dels utanför Stockholm, dels yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig. Vi vet att det finns en efterfrågan som vi gärna vill möta. 

Mer om CBK och jubileet finns här www.buv.su.se.


Om Svenska barnboksinstitutet

Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet (Sbi) fungerar som ett nav för forskningen och det kvalificerade samtalet om barn- och ungdomslitteratur. Sedan starten 1965 har vi arbetat för att stärka barnbokens ställning och för att öka kunskapen om barn- och ungdomslitteratur.