Pensionerade sekreterare uttydde Astrid Lindgrens oläsliga anteckningar

Karolina Andersdotter, forskare vid Åbo Akademi, har tillsammans med kollegor från Svenska barnboksinstitutet och Uppsala universitetet avkodat Astrid Lindgrens manuskript.

Astrid Lindgren är känd i hela världen, men hennes kreativa process var länge höljd i dunkel. Detta beror på att Lindgren skrev och själv redigerade sina böcker med stenografi, det vill säga en fonetiskt baserad skrift som används för att anteckna snabbt.

De 670 stenogramblock som finns bevarade har ansetts omöjliga att tolka och var framtill nyligen helt obeforskade.

Karolina Andersdotter, forskare vid Åbo Akademi, har tillsammans med Malin Nauwerck, fil. dr i litteraturvetenskap, Svenska barnboksinstitutet och Anders Hast, professor i datoriserad bildbehandling Uppsala universitetet, avkodat Astrid Lindgrens manuskript.

– Det har tidigare varit svårt att studera Lindgrens skrivprocess eftersom stenografi är en färdighet som nuförtiden är ganska ovanlig. Vi har lyckats samla stenografikunniga volontärer, främst äldre pensionerade sekreterare, som deltagit som medborgarforskare i projektet och gemensamt translittererat 55 stenogramblock som innehåller utkast till Bröderna Lejonhjärta, säger Karolina Andersdotter.

Medborgarforskning går ut på att allmänheten, det vill säga personer som inte är yrkesforskare, hjälper forskare undersöka olika frågor. Ofta kan medborgarforskare delta utan särskilda förkunskaper men i det här fallet fall har stenografikunskaper varit nödvändigt för att kunna delta.

– Vi har arbetat med så kallad crowdsourcing, på svenska även kallat tänktalko, som metod. Det innebär att man tar hjälp av en större grupp människor för att utföra en uppgift, till exempel räkna igelkottar, transkribera brev och dokument eller klassificera galaxer. Fördelen med metoden är att man relativt snabbt kan hantera en datamängd som skulle ta väldigt lång tid för en enskild forskare att gå igenom. I vårt fall talar vi om expert crowdsourcing eftersom våra volontärer har en expertis som är avgörande för att projektet ska lyckas. I crowdsourcing är det annars vanligt att det är mängden deltagare som underlättar arbetet, oavsett deras tidigare erfarenheter.

Ett viktigt resultat har också varit att projektet hittat en metod för att involvera äldre kvinnor som medborgarforskare, en grupp som är underrepresenterad inom medborgarforskningsprojekt.

– Vi vet inte riktigt varför denna grupp är underrepresenterad inom medborgarforskning i stort, men vi tror att samspelande faktorer för att fortsätta involvera dem i liknande projekt är erkännande och uppvärderande av kompetenser de besitter, en möjlighet att skapa ett socialt sammanhang kring crowdsourcingen samt att själva forskningsfrågan engagerar medborgarforskarna på ett personligt plan, säger Karolina Andersdotter.

I det framgångsrika arbetet med Astrid Lindgren-koden spelade även de yttre omständigheterna roll, med en pandemi som isolerade många äldre i sina hem.

– ­Våra medborgarforskare har berättat hur arbetet med Lindgrens originalmanuskript har erbjudit dem ett meningsfullt sammanhang och fungerat som en ljuspunkt i en mörk tid, säger Karolina Andersdotter.

Innehållet i Astrid Lindgrens anteckningar studeras för närvarande av projektets litteraturforskare, och tills vidare får allmänheten vänta på den bok som kommer att berätta om vad de innehåller. Till exempel kan det handla om gestalter som har ändrat namn eller utseende, ombearbetningar av centrala scener – som striden mellan de två urtidsdjuren Katla och Karm – och en helt ny geografisk plats i Nangijala. Därtill märks i omarbetningarna att det var viktigt att texten skulle låta rätt när den lästes högt, något som karakteriserar Astrid Lindgrens stil i stort.

Planen är att fortsätta digitalisera och translitterera resterande stenogramblock så att hela Lindgrens litterära produktion så småningom kan studeras. Just nu undersöks möjligheterna att bjuda in fler medborgarforskare att delta i manuskriptarbete, även dem med små eller inga förkunskaper i stenografi. Redan translittererat material används i ett försök att träna en AI att läsa Lindgrens stenografi så att translittereringen kan ske automatiskt, genom så kallad HTR, handwritten text recognition.

Läs artikeln:

Secretaries at Work: Accessing Astrid Lindgren’s Stenographed Manuscripts through Expert Crowdsourcing 

Mer information samt förmedling av kontakt med deltagande medborgarforskare kontakta Karolina Andersdotter.

Karolina Andersdotter, doktorand i informationsvetenskap, Åbo Akademi (förfrågningar på svenska eller engelska)
e-post: karolina.andersdotter@abo.fi
tfn: +358 45 163 3361